Bibliografi:Pitesamar - Sideversjonshistorikk

Aslak Kittelsen på 2. mai 2025 kl. 11:04

2025-05-02T11:04:18Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 2. mai 2025 kl. 11:04
Linje 1:		Linje 1:
	{{innhold høyre}}		{{innhold høyre}}
	{{Mal:Bibliografi minoriteter}}		{{Mal:Bibliografi minoriteter}}
			{{thumb\|C07939 Savvluo.jpg\|[[Sávvlo]] ([[Solvågtind]]) i Saltdal kommune, sett frå Junkerdalen.\|[[Olve Utne]] (2012.}}
			{{thumb\|27339 aajjte.jpg\|Pitesamiske stabbursbygninger ved [[Silvermuseet]] i [[Arjeplog]]: Til venstre ein [[njalla]], til høgre ein [[ájjte]].\|Olve Utne (2012).}}

	=== Generelt ===		=== Generelt ===

Aslak Kittelsen på 29. apr. 2025 kl. 12:37

2025-04-29T12:37:11Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 29. apr. 2025 kl. 12:37
Linje 1:		Linje 1:
	{{innhold høyre}}		{{innhold høyre}}
			{{Mal:Bibliografi minoriteter}}

	=== Generelt ===		=== Generelt ===
	* [[Randi A. Skum\|Skum, Randi A.]]: ''Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen.'' [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.		* [[Randi A. Skum\|Skum, Randi A.]]: ''Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen.'' [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:39

2024-10-18T11:39:56Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:39
Linje 39:		Linje 39:

	=== Bøker på pitesamisk ===		=== Bøker på pitesamisk ===
	* {{Somby/Ousland 2020}}		* Somby, Marry Ailonieida; Ousland, Ingrid Jangaard: (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo): ''Biejve näjjda''. Utg. Gïelem nastedh. Snåasan. 2020. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2020040648085}}.
	* Borg, Inga (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo): ''Pluppa ja girradullve''. Utg. Gïelem nastedh. Snåasan. 2021. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2021030948568}}.		* Borg, Inga (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo): ''Pluppa ja girradullve''. Utg. Gïelem nastedh. Snåasan. 2021. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2021030948568}}.
	* {{Marakatt/Midbjer ~~2021a}}~~		* Marakatt, Elin; Midbjer, Anita (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo): ''Lilli, ájjá ja guoksagis = Lilli, farfar och norrskenet''. [Sverige]: NDIO; Mantra Lingua, 2021. ISBN 9789188701640
	* {{Marakatt/Midbjer ~~2021b}}~~		* Marakatt, Elin; Midbjer, Anita (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo): ''Lilli, ájjá ja Sájjvoalmatja = Lilli, farfar och Saivofolket''. [Sverige]: NDIO; Mantra Lingua, 2021. ISBN 9789188701763
	* {{Tidholm 2021}}		* Tidholm, Anna-Clara (oms. til pitesamisk: Inger Fjällås og Peter Steggo: ''Tsábbmep uksav!'' Stockholm : Alfabeta, 2021. ISBN 9789150121896
	* ~~{{Sheldon/~~Blythe 2022}}		* Seldon, Dyan; Blythe, Gary (oms. til pitesamisk: Olve Utne; oms. til lulesamisk: Birgit Å. Andersen): ''Fálláj vuolle'' = ''Sválláj vuolle''. Ájluokta : Báhko, 2022. ISBN 9788279432074

	=== Ymse avisartiklar ===		=== Ymse avisartiklar ===

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:28

2024-10-18T11:28:08Z

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:27

2024-10-18T11:27:45Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:27
Linje 1:		Linje 1:
	{{innhold høyre}}		{{innhold høyre}}
	=== Generelt ===		=== Generelt ===
	[[Randi A. Skum\|Skum, Randi A.]]: ''Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen.'' [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=090206932&kid=biblio]~~		* [[Randi A. Skum\|Skum, Randi A.]]: ''Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen.'' [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.

	=== Historie ===		=== Historie ===
	* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]		* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]
	* Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i ''Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar'' 1887, s. 65–76.~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=05167985x&kid=biblio]~~		* Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i ''Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar'' 1887, s. 65–76.
	* Lundholm, Kjell: ''Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal.'' Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x [http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=950721662&kid=biblio]		* Lundholm, Kjell: ''Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal.'' Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x [http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=950721662&kid=biblio]
	* [[Bertil Marklund\|Marklund, Bertil]]: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): ''Stat, religion, etnisitet''. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[http://nabo.nb.no/trip?_t=0&_b=SAMISK&_f=www_full&_r=4138]		* [[Bertil Marklund\|Marklund, Bertil]]: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): ''Stat, religion, etnisitet''. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[http://nabo.nb.no/trip?_t=0&_b=SAMISK&_f=www_full&_r=4138]
	* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i ''[[By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok]]'' 26 (1977), Oslo, 1978.		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i ''[[By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok]]'' 26 (1977), Oslo, 1978.
	* Wallquist, Einar; Forsberg, Allan; Lundholm, Kjell: ''Silvervägen : om äldre kommunikationer i Pite lappmark.'' [s.l.] : Norrbottens museum, [1975]. ISBN 91-85336-01-7 ~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=920983235&kid=biblio]~~		* Wallquist, Einar; Forsberg, Allan; Lundholm, Kjell: ''Silvervägen : om äldre kommunikationer i Pite lappmark.'' [s.l.] : Norrbottens museum, [1975]. ISBN 91-85336-01-7

	=== Kultur og folkeminne ===		=== Kultur og folkeminne ===
Linje 16:		Linje 16:
	* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. 1: Jonas Eriksson Steggos sånger'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1958.		* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. 1: Jonas Eriksson Steggos sånger'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1958.
	* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. II: Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1963.		* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. II: Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1963.
	* Kolmodin, Torsten: ''Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark.'' Stockholm : Nordiska Bokhandeln, 1914. (''Lapparne och deras land''; 3)~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=941153509&kid=biblio]~~		* Kolmodin, Torsten: ''Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark.'' Stockholm : Nordiska Bokhandeln, 1914. (''Lapparne och deras land''; 3)
	* Kolmodin, Torsten: «Noaiditradisjon i Pite lappmark», i Pollan, Brita: ''Noaidier''. Utg. De norske bokklubbene. Oslo. 2002. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2014061108020}}.		* Kolmodin, Torsten: «Noaiditradisjon i Pite lappmark», i Pollan, Brita: ''Noaidier''. Utg. De norske bokklubbene. Oslo. 2002. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2014061108020}}.
	* Kristensen, Camilla Høiby; Sivertsen, Gry Helen: ''Fortellinger fra samenes liv i Salten''. Utg. [Kunnskapssenteret i Gildeskål]. Inndyr. 2003. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2011050408203}}.		* Kristensen, Camilla Høiby; Sivertsen, Gry Helen: ''Fortellinger fra samenes liv i Salten''. Utg. [Kunnskapssenteret i Gildeskål]. Inndyr. 2003. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2011050408203}}.
Linje 23:		Linje 23:
	=== Kunst og handverk ===		=== Kunst og handverk ===
	* [[Lars Liedgren\|Liedgren, Lars]]: ''Samiska byggnader och konstruktioner inom pitesamiskt område.'' (Anvarat; 3) Arjeplog : Silvermuseet, [2017]. ISBN 9789186967024		* [[Lars Liedgren\|Liedgren, Lars]]: ''Samiska byggnader och konstruktioner inom pitesamiskt område.'' (Anvarat; 3) Arjeplog : Silvermuseet, [2017]. ISBN 9789186967024
	* Sjølie, Randi: ''Byggeskikk i Lule, Pite og deler av nordsamisk område : verne- og forvaltningsplan for samiske bygninger : rapport2 fra feltarbeid 2001.'' [Varangerbotn] : Sametinget, 2001.~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=051245000&kid=biblio]~~		* Sjølie, Randi: ''Byggeskikk i Lule, Pite og deler av nordsamisk område : verne- og forvaltningsplan for samiske bygninger : rapport2 fra feltarbeid 2001.'' [Varangerbotn] : Sametinget, 2001.

	=== Språk ===		=== Språk ===
	* {{Halász 1885}}		* Halász Ignácz: ''Lapponica, 1, Sprachtexte im schwedisch-lappischen Dialecte der Lule- und Pite-lappmark : gesammelt und zum Teil mit ungarischer Übersetzung, sowie einem lappisch-ungarisch und deutschen Glossar''. Budapest : [s.n.], 1885. [Separatabdruck aus B. 19, der von der Ungar. Akademie d. w. herausgegebenen Zeitschrift “Nyelvtudományi közlemények”.][http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=931740819&kid=biblio]
	* {{Halász 1893}}		* Halász Ignácz: ''Svéd-lapp nyelv, 5, A Pite-lappmark Arjepluogi egyházkerületéből.'' Budapest : Kiadja a Magyar Tudományos Akadémia, 1893.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=971810427&kid=biblio]
	* {{Lagercrantz 1926}}		* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: ''Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog''. Helsinki, 1926.[http://libris.kb.se/bib/1783929]
	* {{Lagercrantz 1941 ~~V 12}}~~		* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: «Gebirgsdialekt in Arjeplog», i Eliel Lagercrantz: ''Synopsis des Lappischen'' (Oslo Etnografiske Museums skrifter 2:4), Oslo 1941, s. 311–318.
	* {{Lehtiranta 1992}}		* Lehtiranta, Juhani: ''[https://www.sgr.fi/sust/sust212.pdf Arjeploginsaamen äänne- ja taivutusopin pääpiirteet].'' Helsinki : Suomalais-ugrilainen seura, 1992. (''Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia''; 212) ISBN 951-9403-55-8 [http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=941844633&kid=biblio]
	* {{~~Qvigstad 1938~~}}		* Qvigstad, Just. ''De lappiske stedsnavn i Finnmark og Nordland fylker''. Utg. Aschehoug. Oslo. 1938. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2018030107216}}..
	* {{Ruong 1943 ~~Lappische}}~~		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: ''Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen.'' (''Uppsala universitets årsskrift''; 1943:10)
	* {{Sjaggo 2015}}		* [[Ann-Charlotte Sjaggo\|Sjaggo, Ann-Charlotte]]: ''[https://www.ub.uit.no/baser/septentrio/index.php/samskrift/article/view/3591/3461 Pitesamisk grammatik : en jämförande studie med lulesamiska]''. (Skriftserie / Senter for samiske studier; 20) Tromsø : Senter for samiske studier, 2015.
	* {{Trohaug 2003}}		* [[Kjellrun Kr. Trohaug\|Trohaug, Kjellrunn Kr.]]: «Strid om samisk namn på Bodø» i ''Avisa Nordland'', 27.10.2003[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=r03018748&kid=forskpub]
	* {{Wilbur 2013}}		* [[Joshua Karl Wilbur\|Wilbur, Joshua Karl]]: ''[http://d-nb.info/1038694825/34 A corpus-based grammar of spoken Pite Saami]''. Dissertation zur Erlangung des Doktorgrades der Philosophischen Fakultät der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel. Kiel, 2013.
	* {{Wilbur 2016}}		* [[Joshua Wilbur\|Wilbur, Joshua]] (red.): ''Pitesamisk ordbok : samt stavningsregler.'' (Samica; 2) Freiburg : Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, 2016. ISBN 9783981683516

	=== Bøker på pitesamisk ===		=== Bøker på pitesamisk ===

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:23

2024-10-18T11:23:18Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:23
Linje 22:		Linje 22:

	=== Kunst og handverk ===		=== Kunst og handverk ===
	* {{Liedgren 2017}}		* [[Lars Liedgren\|Liedgren, Lars]]: ''Samiska byggnader och konstruktioner inom pitesamiskt område.'' (Anvarat; 3) Arjeplog : Silvermuseet, [2017]. ISBN 9789186967024
	* {{Sjølie 2001}}		* Sjølie, Randi: ''Byggeskikk i Lule, Pite og deler av nordsamisk område : verne- og forvaltningsplan for samiske bygninger : rapport2 fra feltarbeid 2001.'' [Varangerbotn] : Sametinget, 2001.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=051245000&kid=biblio]

	=== Språk ===		=== Språk ===

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:16

2024-10-18T11:16:31Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:16
Linje 13:		Linje 13:
	=== Kultur og folkeminne ===		=== Kultur og folkeminne ===
	* [[Ingela Berman\|Bergman, Ingela]]: ''Kulturspår i träd.'' (Anvarat; 1) Arjeplog : Silvermuseet, 2011. ISBN 9789186967000.		* [[Ingela Berman\|Bergman, Ingela]]: ''Kulturspår i träd.'' (Anvarat; 1) Arjeplog : Silvermuseet, 2011. ISBN 9789186967000.
	* {{Granqvist ~~2001}}~~		* [[Karin Granqvist\|Granqvist, Karin]]: «Til hvem gir du din sjel? : fortellingen om Lars Nillsson på liv og død», i ''[[Ottar (tidsskrift)\|Ottar]]'' 2004/1.
	* {{Grundström 1958}}		* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. 1: Jonas Eriksson Steggos sånger'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1958.
	* {{Grundström 1963}}		* [[Harald Grundström\|Grundström, Harald]]: ''Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. II: Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur'' (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1963.
	* {{Kolmodin 1914}}		* Kolmodin, Torsten: ''Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark.'' Stockholm : Nordiska Bokhandeln, 1914. (''Lapparne och deras land''; 3)[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=941153509&kid=biblio]
	* {{~~Kolmodin 2002~~}}		* Kolmodin, Torsten: «Noaiditradisjon i Pite lappmark», i Pollan, Brita: ''Noaidier''. Utg. De norske bokklubbene. Oslo. 2002. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2014061108020}}.
	* {{Kristensen/Sivertsen 2003}}		* Kristensen, Camilla Høiby; Sivertsen, Gry Helen: ''Fortellinger fra samenes liv i Salten''. Utg. [Kunnskapssenteret i Gildeskål]. Inndyr. 2003. {{nb.no\|NBN:no-nb_digibok_2011050408203}}.
	* {{Ruong 1943 ~~Studier}}~~		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden» i ''Svenska landsmål och svenskt folkliv'' 66/67 (1943/44), nr. 242.

	=== Kunst og handverk ===		=== Kunst og handverk ===

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:11

2024-10-18T11:11:24Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:11
Linje 1:		Linje 1:
	{{innhold høyre}}		{{innhold høyre}}
	=== Generelt ===		=== Generelt ===
	{{Skum 1997}}		[[Randi A. Skum\|Skum, Randi A.]]: ''Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen.'' [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=090206932&kid=biblio]

	=== Historie ===		=== Historie ===
	* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]		* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]
	* {{Högberg 1887}}		* Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i ''Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar'' 1887, s. 65–76.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=05167985x&kid=biblio]
	* {{Lundholm 1993}}		* Lundholm, Kjell: ''Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal.'' Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x [http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=950721662&kid=biblio]
	* {{Marklund 1997}}		* [[Bertil Marklund\|Marklund, Bertil]]: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): ''Stat, religion, etnisitet''. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[http://nabo.nb.no/trip?_t=0&_b=SAMISK&_f=www_full&_r=4138]
	* {{Ruong 1977}}		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i ''[[By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok]]'' 26 (1977), Oslo, 1978.
	* {{Wallquist 1975}}		* Wallquist, Einar; Forsberg, Allan; Lundholm, Kjell: ''Silvervägen : om äldre kommunikationer i Pite lappmark.'' [s.l.] : Norrbottens museum, [1975]. ISBN 91-85336-01-7 [http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=920983235&kid=biblio]

	=== Kultur og folkeminne ===		=== Kultur og folkeminne ===

Cnyborg på 18. okt. 2024 kl. 11:08

2024-10-18T11:08:50Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:08
Linje 48:		Linje 48:
	=== Ymse avisartiklar ===		=== Ymse avisartiklar ===
	* Andersen, Sander: [http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.6627548 «Endelig unnabakke for pitesamene»], NRK Sámi Radio, 28. mai 2009.		* Andersen, Sander: [http://www.nrk.no/kanal/nrk_sami_radio/1.6627548 «Endelig unnabakke for pitesamene»], NRK Sámi Radio, 28. mai 2009.
	* {{Gabrielsen 2009}}		* Gabrielsen, Laila: [http://www.saltenposten.no/nyheter/article268720.ece «Vil forske på pitesamer»], i ''Saltenposten'', 19. juni 2009.

	<noinclude>		<noinclude>

Cnyborgbot: Robot: Erstatter mal: Bylund 1956

2024-10-18T10:26:24Z

Robot: Erstatter mal: Bylund 1956

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 10:26
Linje 4:		Linje 4:

	=== Historie ===		=== Historie ===
	* {{Bylund 1956}}		* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]
	* {{Högberg 1887}}		* {{Högberg 1887}}
	* {{Lundholm 1993}}		* {{Lundholm 1993}}

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. okt. 2024 kl. 11:28
Linje 6:		Linje 6:
	* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]		* Bylund, Erik: ''Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867.'' (''Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution''; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=07036771x&kid=biblio]
	* Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i ''Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar'' 1887, s. 65–76.		* Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i ''Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar'' 1887, s. 65–76.
	* Lundholm, Kjell: ''Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal.'' Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x ~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=950721662&kid=biblio]~~		* Lundholm, Kjell: ''Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal.'' Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x
	* [[Bertil Marklund\|Marklund, Bertil]]: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): ''Stat, religion, etnisitet''. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[http://nabo.nb.no/trip?_t=0&_b=SAMISK&_f=www_full&_r=4138]		* [[Bertil Marklund\|Marklund, Bertil]]: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): ''Stat, religion, etnisitet''. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[http://nabo.nb.no/trip?_t=0&_b=SAMISK&_f=www_full&_r=4138]
	* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i ''[[By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok]]'' 26 (1977), Oslo, 1978.		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i ''[[By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok]]'' 26 (1977), Oslo, 1978.
Linje 27:		Linje 27:
	=== Språk ===		=== Språk ===
	* Halász Ignácz: ''Lapponica, 1, Sprachtexte im schwedisch-lappischen Dialecte der Lule- und Pite-lappmark : gesammelt und zum Teil mit ungarischer Übersetzung, sowie einem lappisch-ungarisch und deutschen Glossar''. Budapest : [s.n.], 1885. [Separatabdruck aus B. 19, der von der Ungar. Akademie d. w. herausgegebenen Zeitschrift “Nyelvtudományi közlemények”.][http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=931740819&kid=biblio]		* Halász Ignácz: ''Lapponica, 1, Sprachtexte im schwedisch-lappischen Dialecte der Lule- und Pite-lappmark : gesammelt und zum Teil mit ungarischer Übersetzung, sowie einem lappisch-ungarisch und deutschen Glossar''. Budapest : [s.n.], 1885. [Separatabdruck aus B. 19, der von der Ungar. Akademie d. w. herausgegebenen Zeitschrift “Nyelvtudományi közlemények”.][http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=931740819&kid=biblio]
	* Halász Ignácz: ''Svéd-lapp nyelv, 5, A Pite-lappmark Arjepluogi egyházkerületéből.'' Budapest : Kiadja a Magyar Tudományos Akadémia, 1893.~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=971810427&kid=biblio]~~		* Halász Ignácz: ''Svéd-lapp nyelv, 5, A Pite-lappmark Arjepluogi egyházkerületéből.'' Budapest : Kiadja a Magyar Tudományos Akadémia, 1893.
	* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: ''Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog''. Helsinki, 1926.[http://libris.kb.se/bib/1783929]		* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: ''Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog''. Helsinki, 1926.[http://libris.kb.se/bib/1783929]
	* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: «Gebirgsdialekt in Arjeplog», i Eliel Lagercrantz: ''Synopsis des Lappischen'' (Oslo Etnografiske Museums skrifter 2:4), Oslo 1941, s. 311–318.		* [[Eliel Lagercrantz\|Lagercrantz, Eliel]]: «Gebirgsdialekt in Arjeplog», i Eliel Lagercrantz: ''Synopsis des Lappischen'' (Oslo Etnografiske Museums skrifter 2:4), Oslo 1941, s. 311–318.
Linje 34:		Linje 34:
	* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: ''Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen.'' (''Uppsala universitets årsskrift''; 1943:10)		* [[Israel Ruong\|Ruong, Israel]]: ''Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen.'' (''Uppsala universitets årsskrift''; 1943:10)
	* [[Ann-Charlotte Sjaggo\|Sjaggo, Ann-Charlotte]]: ''[https://www.ub.uit.no/baser/septentrio/index.php/samskrift/article/view/3591/3461 Pitesamisk grammatik : en jämförande studie med lulesamiska]''. (Skriftserie / Senter for samiske studier; 20) Tromsø : Senter for samiske studier, 2015.		* [[Ann-Charlotte Sjaggo\|Sjaggo, Ann-Charlotte]]: ''[https://www.ub.uit.no/baser/septentrio/index.php/samskrift/article/view/3591/3461 Pitesamisk grammatik : en jämförande studie med lulesamiska]''. (Skriftserie / Senter for samiske studier; 20) Tromsø : Senter for samiske studier, 2015.
	* [[Kjellrun Kr. Trohaug\|Trohaug, Kjellrunn Kr.]]: «Strid om samisk namn på Bodø» i ''Avisa Nordland'', 27.10.2003~~[http://ask.bibsys.no/ask/action/show?pid=r03018748&kid=forskpub]~~		* [[Kjellrun Kr. Trohaug\|Trohaug, Kjellrunn Kr.]]: «Strid om samisk namn på Bodø» i ''Avisa Nordland'', 27.10.2003
	* [[Joshua Karl Wilbur\|Wilbur, Joshua Karl]]: ''[http://d-nb.info/1038694825/34 A corpus-based grammar of spoken Pite Saami]''. Dissertation zur Erlangung des Doktorgrades der Philosophischen Fakultät der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel. Kiel, 2013.		* [[Joshua Karl Wilbur\|Wilbur, Joshua Karl]]: ''[http://d-nb.info/1038694825/34 A corpus-based grammar of spoken Pite Saami]''. Dissertation zur Erlangung des Doktorgrades der Philosophischen Fakultät der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel. Kiel, 2013.
	* [[Joshua Wilbur\|Wilbur, Joshua]] (red.): ''Pitesamisk ordbok : samt stavningsregler.'' (Samica; 2) Freiburg : Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, 2016. ISBN 9783981683516		* [[Joshua Wilbur\|Wilbur, Joshua]] (red.): ''Pitesamisk ordbok : samt stavningsregler.'' (Samica; 2) Freiburg : Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, 2016. ISBN 9783981683516