Elsa Brita Marcussen (1919–2006) - Sideversjonshistorikk

Cnyborg på 23. apr. 2026 kl. 09:02

2026-04-23T09:02:38Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 23. apr. 2026 kl. 09:02
Linje 4:		Linje 4:
	I åra 1937–1943 var hun en framtredende filmkritiker i den svenske dagsavisa ''Social-Demokraten''. I1943 ble hun gift i [[Holmestrand]] med norske [[John Schrøder Marcussen (f. 1914)\|John Schrøder Marcussen]]. Han var lærer, og ble avskjediget under [[lærerstriden]]. Etter at de ble gift dro de til Sverige, der begge er registrert i [[Kjesäter\|Kjesäterarkivet]]. Etter [[Andre verdenskrig\|krigen]] bosatte de seg i Norge.		I åra 1937–1943 var hun en framtredende filmkritiker i den svenske dagsavisa ''Social-Demokraten''. I1943 ble hun gift i [[Holmestrand]] med norske [[John Schrøder Marcussen (f. 1914)\|John Schrøder Marcussen]]. Han var lærer, og ble avskjediget under [[lærerstriden]]. Etter at de ble gift dro de til Sverige, der begge er registrert i [[Kjesäter\|Kjesäterarkivet]]. Etter [[Andre verdenskrig\|krigen]] bosatte de seg i Norge.

	Et kjennetegn ved henne som kritiker var en resonnerende holdning, og en nærmest essayistisk måte å forholde seg til kritikken på. Hun var politisk radikal, og tok gjerne med politiske og økonomiske perspektiver i anmeldelsene. Dette var et grep hun energisk forsvarte i studieveiledningsboka ~~som hon~~ fra 1951. Der kasta hun også sitt anatema over tanker som allerede da fantes om å ga karakter til firmer med stjerner eller liknende, noe som senere skulle bli regelen. Hennes mening var at et kunstverk, enten det er film, litteratur eller annen kunst, ikke kan stenges inne i så enkle kategorier.		Et kjennetegn ved henne som kritiker var en resonnerende holdning, og en nærmest essayistisk måte å forholde seg til kritikken på. Hun var politisk radikal, og tok gjerne med politiske og økonomiske perspektiver i anmeldelsene. Dette var et grep hun energisk forsvarte i studieveiledningsboka fra 1951. Der kasta hun også sitt anatema over tanker som allerede da fantes om å ga karakter til firmer med stjerner eller liknende, noe som senere skulle bli regelen. Hennes mening var at et kunstverk, enten det er film, litteratur eller annen kunst, ikke kan stenges inne i så enkle kategorier.

	I Norge ble hun viktig innen filmbransjen, både på den administrative sida og i sin rolle som kritiker. Blant hennes oppdrag kan nevnes sekretær i [[Kirke- og undervisningsdepartementet]] 1949–1951, styremedlem for [[Voksenåsen hotell]], leder for [[Norsk Filmkritikerlag]] 1963–1966 og 1986–1990 samt kinosjef og kulturkonsulent i [[Eidsvoll kommune]] 1973–1977. Hun leda også [[Norsk Filmsamfunn]] 1951–1961, [[Norsk barnefilmnemnd]] 1960–1981 og Skolekinoutvalget 1982–1985. Internasjonalt var hun president for International Centre of Films for Children 1963–1971.Som journalist var hun redaktør for tidsskriftet ''Filmdebatt'' 1951–1956, redaktør for ''Filmrevyen'' i [[NRK\|NRK Radio]] og kritiker i ''[[Arbeiderbladet]]'' og [[Film og Kino\|''Film og Kino'']].		I Norge ble hun viktig innen filmbransjen, både på den administrative sida og i sin rolle som kritiker. Blant hennes oppdrag kan nevnes sekretær i [[Kirke- og undervisningsdepartementet]] 1949–1951, styremedlem for [[Voksenåsen hotell]], leder for [[Norsk Filmkritikerlag]] 1963–1966 og 1986–1990 samt kinosjef og kulturkonsulent i [[Eidsvoll kommune]] 1973–1977. Hun leda også [[Norsk Filmsamfunn]] 1951–1961, [[Norsk barnefilmnemnd]] 1960–1981 og Skolekinoutvalget 1982–1985. Internasjonalt var hun president for International Centre of Films for Children 1963–1971.Som journalist var hun redaktør for tidsskriftet ''Filmdebatt'' 1951–1956, redaktør for ''Filmrevyen'' i [[NRK\|NRK Radio]] og kritiker i ''[[Arbeiderbladet]]'' og [[Film og Kino\|''Film og Kino'']].

Cnyborg på 23. apr. 2026 kl. 08:57

2026-04-23T08:57:48Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 23. apr. 2026 kl. 08:57
Linje 1:		Linje 1:
			{{thumb\|Elsa Brita Marcussen.jpg\|Elsa Brita Marcussen.\|Nordic Women in Film}}
	'''[[Elsa Brita Marcussen (1919–2006)\|Elsa Brita Marcussen]]''' f. Hansson (født 2. februar 1919, død 2006) var en svensk-norsk filmkritiker under signaturen Chat.		'''[[Elsa Brita Marcussen (1919–2006)\|Elsa Brita Marcussen]]''' f. Hansson (født 2. februar 1919, død 2006) var en svensk-norsk filmkritiker under signaturen Chat.

Cnyborg på 23. apr. 2026 kl. 08:51

2026-04-23T08:51:16Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 23. apr. 2026 kl. 08:51
Linje 1:		Linje 1:
	'''[[Elsa Brita Marcussen (1919–2006)\|Elsa Brita Marcussen]]'''		'''[[Elsa Brita Marcussen (1919–2006)\|Elsa Brita Marcussen]]''' f. Hansson (født 2. februar 1919, død 2006) var en svensk-norsk filmkritiker under signaturen Chat.
	~~Svensk-norsk filmrecensent~~. ~~Född~~ 1919 ~~i Stockholm~~, ~~bortgången~~ 2006~~. Använde~~ signaturen Chat.
	~~Elsa Brita Marcussen~~ var ~~under åren 1937-1943 framträdande~~ filmkritiker ~~under signaturen Chat~~ i ~~dagstidningen~~ Social-Demokraten. ~~Efter kriget flyttade hon till~~ Norge.		I åra 1937–1943 var hun en framtredende filmkritiker i den svenske dagsavisa ''Social-Demokraten''. I1943 ble hun gift i [[Holmestrand]] med norske [[John Schrøder Marcussen (f. 1914)\|John Schrøder Marcussen]]. Han var lærer, og ble avskjediget under [[lærerstriden]]. Etter at de ble gift dro de til Sverige, der begge er registrert i [[Kjesäter\|Kjesäterarkivet]]. Etter [[Andre verdenskrig\|krigen]] bosatte de seg i Norge.
	~~Det som kännetecknade~~ henne som kritiker var en ~~resonerande hållning~~, ~~närmast ett essäistiskt förhållningssätt~~. ~~Hon~~ var ~~politiskt~~ radikal ~~och vidgade gärna sina recensioners ramar till att innefatta politiska och ekonomiska perspektiv~~. ~~Det~~ var ~~ett förhållningssätt~~ som hon ~~energiskt försvarade i sin på den studiehandledningspräglade boken “Film” (~~1951). ~~Där utslungade hon också~~ sitt anatema ~~över tankar~~ som ~~redan då fanns att betygsätta filmer~~ med ~~stjärnor~~ eller ~~liknande~~, ~~något~~ som ~~senare~~ skulle bli ~~regel~~. Hennes mening var ~~att ett konstverk -vare sig~~ det ~~gäller~~ film, litteratur eller ~~konst – inte~~ kan ~~stängas in~~ i så ~~enkla~~ kategorier.
	I Norge ~~blev hon en~~ viktig ~~person inom norsk film~~, både på den ~~administrativa sidan och~~ i sin ~~roll~~ som kritiker. ~~Bland~~ hennes ~~olika uppdrag~~ kan ~~nämnas sekreterare~~ i Kirke- ~~och~~ undervisningsdepartementet ~~1949-1951~~, ~~hon satt i styrelsen för kulturhotellet~~ Voksenåsen ~~och var ordförande för~~ Norsk ~~filmkritikerlag 1963-1966 och 1986-1990,~~ samt kinosjef ~~och~~ kulturkonsulent i Eidsvoll ~~1973-1977~~. ~~Hon ledde~~ Norsk Filmsamfunn ~~1951-1961~~, Norsk ~~Barnefilmnemnd 1960-1981,~~ Skolekinoutvalget ~~1982-1985~~. ~~Internationellt~~ var ~~hon~~ president ~~för~~ International Centre of Films for Children ~~1963-1971~~. Som ~~jounalist~~ var ~~hon redaktör för tidskriften~~ Filmdebatt ~~1951-1956~~, ~~redaktör för~~ Filmrevyen i NRK Radio, kritiker i Arbeiderbladet ~~och~~ Film og Kino.		Et kjennetegn ved henne som kritiker var en resonnerende holdning, og en nærmest essayistisk måte å forholde seg til kritikken på. Hun var politisk radikal, og tok gjerne med politiske og økonomiske perspektiver i anmeldelsene. Dette var et grep hun energisk forsvarte i studieveiledningsboka som hon fra 1951. Der kasta hun også sitt anatema over tanker som allerede da fantes om å ga karakter til firmer med stjerner eller liknende, noe som senere skulle bli regelen. Hennes mening var at et kunstverk, enten det er film, litteratur eller annen kunst, ikke kan stenges inne i så enkle kategorier.
	Som ~~ett exempel~~ på hennes ~~polemiska skärpa~~ kan ~~nämnas texten “Förslöande~~ filmpropaganda – hymner till ~~ytligheten” (ursprungligen tryckt~~ i ~~fackförbundstidningen~~ Beklädnadsfolket 1944 ~~och omtryckt~~ i ~~Andersson/Bjärlund/Erikssons antologi “Motbilder.~~ Svensk socialistisk ~~filmkritik”~~ 1978). I den går ~~hon hårt åt~~ den ~~del~~ av ~~Hollywoodfilmen~~ som ~~inte intresserar sig för den vanliga människans~~ livsbetingelser. Som ~~några ljus~~ i ~~mörkret nämner hon samtidigt~~ King Vidor, Frank Capra, William Wyler ~~och faktiskt även~~ John Ford ~~för~~ hans filmatisering av John Steinbecks ~~“Vredens druvor”~~. ~~Den egna vreden över sakernas tillstånd~~ som Marcussen ~~visar~~ i ~~texten känns fortfarande som en frisk fläkt sjuttio år senare~~.
	~~==Filmografi==~~		I Norge ble hun viktig innen filmbransjen, både på den administrative sida og i sin rolle som kritiker. Blant hennes oppdrag kan nevnes sekretær i [[Kirke- og undervisningsdepartementet]] 1949–1951, styremedlem for [[Voksenåsen hotell]], leder for [[Norsk Filmkritikerlag]] 1963–1966 og 1986–1990 samt kinosjef og kulturkonsulent i [[Eidsvoll kommune]] 1973–1977. Hun leda også [[Norsk Filmsamfunn]] 1951–1961, [[Norsk barnefilmnemnd]] 1960–1981 og Skolekinoutvalget 1982–1985. Internasjonalt var hun president for International Centre of Films for Children 1963–1971.Som journalist var hun redaktør for tidsskriftet ''Filmdebatt'' 1951–1956, redaktør for ''Filmrevyen'' i [[NRK\|NRK Radio]] og kritiker i ''[[Arbeiderbladet]]'' og [[Film og Kino\|''Film og Kino'']].

			Som eksempel på hennes skarpe polemikk kan man nevne teksten «Förslöande filmpropaganda – hymner till ytligheten», som opprinnelig ble trykt i fagforeningsbladet ''Beklädnadsfolket'' i 1944 og senere trykt i antologien ''Motbilder : Svensk socialistisk filmkritik'' i 1978. I den går hun hardt ut mot den delen av Hollywood som ikke interesserer seg for det vanlige menneskes livsbetingelser. Som noen lys i mørket nevner hun King Vidor, Frank Capra, William Wyler og faktisk også John Ford for hans filmatisering av John Steinbecks ''Vredens druer''. Sin egen vrede som tingenes tilstand som Marcussen viste i teksten har fortsatt relevans mange tiår senere.
	===Manus===		===Manus===
	Vi ska ha barn (1948)		*Vi ska ha barn (1948)
	Vi är en miljon (1945)		*Vi är en miljon (1945)
	Per Albin regerar (1942)		*Per Albin regerar (1942)
	~~Read more about the films at Svensk Filmdatabas~~
	Video		===Video===
	Vi ska ha barn (1948) – ~~Informationsfilm~~ med manus av Elsa Brita Marcussen		*Vi ska ha barn (1948) – Informasjonsfilm med manus av Elsa Brita Marcussen
	==Priser og utmerkelser==		==Priser og utmerkelser==
	Elsa Brita Marcussen ~~belönades~~ under sin ~~långa bana~~ med en ~~rad internationella hederspriser, speciellt bör kanske nämnas~~ den franska Médaille d’Argent de la Jeunesse et des Sports.		Elsa Brita Marcussen ble under sin lange karriere belønnet med en rekke internasjonale utmerkelser. Spesielt bør nok nevnes den franska Médaille d’Argent de la Jeunesse et des Sports.
	{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson~~}}{{NWIF uferdig~~}}
			== Kilder og litteratur ==

			* {{Hbr1-1\|pc00000004862373\|Elsa Brita Marcussen}}.
			{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson}}
	{{DEFAULTSORT:Marcussen, Elsa Brita}}		{{DEFAULTSORT:Marcussen, Elsa Brita}}
	[[Kategori:Personer]]		[[Kategori:Personer]]
Linje 22:		Linje 28:
	{{kvinner i lokalhistoria}}		{{kvinner i lokalhistoria}}
	{{bm}}		{{bm}}
			[[Kategori:Kritikere]]
			[[Kategori:Redaktører]]
			[[Kategori:Filmarbeidere]]
			[[Kategori:Fødsler i 1919]]
			[[Kategori:Dødsfall i 2006]]

Cnyborg på 23. apr. 2026 kl. 06:38

2026-04-23T06:38:29Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 23. apr. 2026 kl. 06:38
Linje 17:		Linje 17:
	{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson}}{{NWIF uferdig}}		{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson}}{{NWIF uferdig}}
	{{DEFAULTSORT:Marcussen, Elsa Brita}}		{{DEFAULTSORT:Marcussen, Elsa Brita}}
	~~{{Kvinner i lokalhistoria}}~~
	[[Kategori:Personer]]		[[Kategori:Personer]]
	[[Kategori:Sverige]]		[[Kategori:Sverige]]

Julia Knudstad: Sortering

2026-03-18T09:41:01Z

Sortering

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 18. mar. 2026 kl. 09:41
Linje 16:		Linje 16:
	Elsa Brita Marcussen belönades under sin långa bana med en rad internationella hederspriser, speciellt bör kanske nämnas den franska Médaille d’Argent de la Jeunesse et des Sports.		Elsa Brita Marcussen belönades under sin långa bana med en rad internationella hederspriser, speciellt bör kanske nämnas den franska Médaille d’Argent de la Jeunesse et des Sports.
	{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson}}{{NWIF uferdig}}		{{Nordic Women in Film-artikkel\|Gunnar Andersson}}{{NWIF uferdig}}
			{{DEFAULTSORT:Marcussen, Elsa Brita}}
			{{Kvinner i lokalhistoria}}
	[[Kategori:Personer]]		[[Kategori:Personer]]
	[[Kategori:Sverige]]		[[Kategori:Sverige]]

Cnyborgbot: Robot: Automatisk import av artikler

2026-03-12T12:23:37Z

Robot: Automatisk import av artikler

Ny side

'''[[Elsa Brita Marcussen (1919–2006)|Elsa Brita Marcussen]]'''
Svensk-norsk filmrecensent. Född 1919 i Stockholm, bortgången 2006. Använde signaturen Chat.
Elsa Brita Marcussen var under åren 1937-1943 framträdande filmkritiker under signaturen Chat i dagstidningen Social-Demokraten. Efter kriget flyttade hon till Norge.
Det som kännetecknade henne som kritiker var en resonerande hållning, närmast ett essäistiskt förhållningssätt. Hon var politiskt radikal och vidgade gärna sina recensioners ramar till att innefatta politiska och ekonomiska perspektiv. Det var ett förhållningssätt som hon energiskt försvarade i sin på den studiehandledningspräglade boken “Film” (1951). Där utslungade hon också sitt anatema över tankar som redan då fanns att betygsätta filmer med stjärnor eller liknande, något som senare skulle bli regel. Hennes mening var att ett konstverk -vare sig det gäller film, litteratur eller konst – inte kan stängas in i så enkla kategorier.
I Norge blev hon en viktig person inom norsk film, både på den administrativa sidan och i sin roll som kritiker. Bland hennes olika uppdrag kan nämnas sekreterare i Kirke- och undervisningsdepartementet 1949-1951, hon satt i styrelsen för kulturhotellet Voksenåsen och var ordförande för Norsk filmkritikerlag 1963-1966 och 1986-1990, samt kinosjef och kulturkonsulent i Eidsvoll 1973-1977. Hon ledde Norsk Filmsamfunn 1951-1961, Norsk Barnefilmnemnd 1960-1981, Skolekinoutvalget 1982-1985. Internationellt var hon president för International Centre of Films for Children 1963-1971. Som jounalist var hon redaktör för tidskriften Filmdebatt 1951-1956, redaktör för Filmrevyen i NRK Radio, kritiker i Arbeiderbladet och Film og Kino.
Som ett exempel på hennes polemiska skärpa kan nämnas texten “Förslöande filmpropaganda – hymner till ytligheten” (ursprungligen tryckt i fackförbundstidningen Beklädnadsfolket 1944 och omtryckt i Andersson/Bjärlund/Erikssons antologi “Motbilder. Svensk socialistisk filmkritik” 1978). I den går hon hårt åt den del av Hollywoodfilmen som inte intresserar sig för den vanliga människans livsbetingelser. Som några ljus i mörkret nämner hon samtidigt King Vidor, Frank Capra, William Wyler och faktiskt även John Ford för hans filmatisering av John Steinbecks “Vredens druvor”. Den egna vreden över sakernas tillstånd som Marcussen visar i texten känns fortfarande som en frisk fläkt sjuttio år senare.
==Filmografi==
===Manus===
Vi ska ha barn (1948)
Vi är en miljon (1945)
Per Albin regerar (1942)
Read more about the films at Svensk Filmdatabas
Video
Vi ska ha barn (1948) – Informationsfilm med manus av Elsa Brita Marcussen
==Priser og utmerkelser==
Elsa Brita Marcussen belönades under sin långa bana med en rad internationella hederspriser, speciellt bör kanske nämnas den franska Médaille d’Argent de la Jeunesse et des Sports.
{{Nordic Women in Film-artikkel|Gunnar Andersson}}{{NWIF uferdig}}
[[Kategori:Personer]]
[[Kategori:Sverige]]
[[Kategori:Nordic Women in Film]]
{{kvinner i lokalhistoria}}
{{bm}}