Bibliografi:Pitesamar: Forskjell mellom sideversjoner
Hopp til navigering
Hopp til søk
m (Teksterstatting – «[[Kategori:p» til «[[Kategori:P») |
|||
(18 mellomliggende versjoner av 3 brukere er ikke vist) | |||
Linje 1: | Linje 1: | ||
{{innhold høyre}} | |||
=== Generelt === | === Generelt === | ||
{{Skum 1997}} | {{Skum 1997}} | ||
Linje 11: | Linje 12: | ||
=== Kultur og folkeminne === | === Kultur og folkeminne === | ||
* {{Bergman 2011}} | |||
* {{Granqvist 2001}} | * {{Granqvist 2001}} | ||
* {{Grundström 1958}} | |||
* {{Grundström 1963}} | |||
* {{Kolmodin 1914}} | * {{Kolmodin 1914}} | ||
* {{Kolmodin 2002}} | * {{Kolmodin 2002}} | ||
Linje 18: | Linje 22: | ||
=== Kunst og handverk === | === Kunst og handverk === | ||
* {{Liedgren 2017}} | |||
* {{Sjølie 2001}} | * {{Sjølie 2001}} | ||
Linje 23: | Linje 28: | ||
* {{Halász 1885}} | * {{Halász 1885}} | ||
* {{Halász 1893}} | * {{Halász 1893}} | ||
* {{Lagercrantz 1926}} | |||
* {{Lagercrantz 1941 V 12}} | |||
* {{Lehtiranta 1992}} | * {{Lehtiranta 1992}} | ||
* {{Qvigstad 1938}} | * {{Qvigstad 1938}} | ||
* {{Ruong 1943 Lappische}} | * {{Ruong 1943 Lappische}} | ||
* {{Sjaggo 2015}} | |||
* {{Trohaug 2003}} | * {{Trohaug 2003}} | ||
* {{Wilbur 2013}} | |||
* {{Wilbur 2014}} | |||
* {{Wilbur 2016}} | |||
=== Bøker på pitesamisk === | |||
* {{Somby/Ousland 2020}} | |||
* {{Borg 2021}} | |||
* {{Marakatt/Midbjer 2021a}} | |||
* {{Marakatt/Midbjer 2021b}} | |||
* {{Tidholm 2021}} | |||
* {{Sheldon/Blythe 2022}} | |||
=== Ymse avisartiklar === | === Ymse avisartiklar === | ||
* {{Andersen Sander 2009.05.28}} | |||
* {{Gabrielsen 2009}} | * {{Gabrielsen 2009}} | ||
<noinclude> | <noinclude> | ||
[[ | [[Kategori:Pitesamisk historie og kultur]] | ||
[[Kategori:Lokalhistorisk litteratur]] | [[Kategori:Lokalhistorisk litteratur|Pitesamar]] | ||
[[Kategori:Emnebibliografi|Pitesamar]] | |||
</noinclude> | </noinclude> |
Nåværende revisjon fra 26. nov. 2023 kl. 13:44
Generelt
Skum, Randi A.: Samiske kulturmiljøer og kulturminner i Gildeskål og Beiarn : områdene Sundsfjorddalen - Beiardalen. [Karasjok] : Samisk kulturminneråd, 1997.[1]
Historie
- Bylund, Erik: Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867. (Geographica Skrifter från Uppsala Universitets Geografiska Institution; 30) Uppsala : Uppsala Universitets Geografiska Institution, 1956.[2]
- Högberg, J.P.: «Första bebyggandet af Arvidsjaurs socken i Pite lappmark», i Land och Folk : illustrerad tidsskrift för folklifsteckningar och reseskildringar 1887, s. 65–76.[3]
- Lundholm, Kjell: Från Storrebben till Sulitelma : natur, historia och befolkning i Pite älvdal. Luleå : Norrbottens museum, 1993. ISBN 91-85336-84-x [4]
- Marklund, Bertil: «Från fattiglapp till lapphjon : fattigdom och utflyttning från Pite och Ume lappmarker 1650-1760 i ljuset av 1748 års ‘lappförordning’», i Bjørn-Petter Finstad ... [et al.] (red.): Stat, religion, etnisitet. Tromsø : Senter for samiske studier, cop. 1997.[5]
- Ruong, Israel: «Harrok : ett samiskt nybygge i Pite lappmark», i By og Bygd : Norsk Folkemuseums årbok 26 (1977), Oslo, 1978.
- Wallquist, Einar; Forsberg, Allan; Lundholm, Kjell: Silvervägen : om äldre kommunikationer i Pite lappmark. [s.l.] : Norrbottens museum, [1975]. ISBN 91-85336-01-7 [6]
Kultur og folkeminne
- Bergman, Ingela: Kulturspår i träd. (Anvarat; 1) Arjeplog : Silvermuseet, 2011. ISBN 9789186967000.
- Granqvist, Karin: «Til hvem gir du din sjel? : fortellingen om Lars Nillsson på liv og død», i Ottar 2004/1.
[Om trolldomsprosessen mot Lars Nillsson fra Silbojokk i Pite Lappmark.][7] - Grundström, Harald: Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. 1: Jonas Eriksson Steggos sånger (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1958.
- Grundström, Harald: Lapska sånger : texter och melodier från Svenska Lappland fonografiskt upptagna av Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala. II: Sånger från Arjeplog och Arvidsjaur (Skrifter utgivna genom Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala; ser. C:2) Uppsala : Lundequistska Bokhandeln, 1963.
- Kolmodin, Torsten: Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark. Stockholm : Nordiska Bokhandeln, 1914. (Lapparne och deras land; 3)[8]
- Kolmodin, Torsten: «Noaiditradisjon i Pite lappmark», i Pollan, Brita: Noaidier, [Oslo] : De norske bokklubbene, 2002.
[Basert på Kolmodin 1914.][9] - Kristensen, Camilla Høiby; Sivertsen, Gry Helen: Fortellinger fra samenes liv i Salten. Inndyr : Kunnskapssenteret i Gildeskål, 2003.[10]
- Ruong, Israel: «Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden» i Svenska landsmål och svenskt folkliv 66/67 (1943/44), nr. 242.
Kunst og handverk
- Liedgren, Lars: Samiska byggnader och konstruktioner inom pitesamiskt område. (Anvarat; 3) Arjeplog : Silvermuseet, [2017]. ISBN 9789186967024
- Sjølie, Randi: Byggeskikk i Lule, Pite og deler av nordsamisk område : verne- og forvaltningsplan for samiske bygninger : rapport2 fra feltarbeid 2001. [Varangerbotn] : Sametinget, 2001.[11]
Språk
- Halász Ignácz: Lapponica, 1, Sprachtexte im schwedisch-lappischen Dialecte der Lule- und Pite-lappmark : gesammelt und zum Teil mit ungarischer Übersetzung, sowie einem lappisch-ungarisch und deutschen Glossar. Budapest : [s.n.], 1885. [Separatabdruck aus B. 19, der von der Ungar. Akademie d. w. herausgegebenen Zeitschrift “Nyelvtudományi közlemények”.][12]
- Halász Ignácz: Svéd-lapp nyelv, 5, A Pite-lappmark Arjepluogi egyházkerületéből. Budapest : Kiadja a Magyar Tudományos Akadémia, 1893.[13]
- Lagercrantz, Eliel: Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog. Helsinki, 1926.[14]
- Lagercrantz, Eliel: «Gebirgsdialekt in Arjeplog», i Eliel Lagercrantz: Synopsis des Lappischen (Oslo Etnografiske Museums skrifter 2:4), Oslo 1941, s. 311–318.
- Lehtiranta, Juhani: Arjeploginsaamen äänne- ja taivutusopin pääpiirteet. Helsinki : Suomalais-ugrilainen seura, 1992. (Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia; 212) ISBN 951-9403-55-8 [15]
- Qvigstad, J.: De lappiske stedsnavn i Finnmark og Nordland fylker. Oslo : Instituttet for sammenlignende kulturforskning; Aschehoug, 1938.
- Ruong, Israel: Lappische Verbalableitung dargestellt auf Grundlage des Pitelappischen. (Uppsala universitets årsskrift; 1943:10)
- Sjaggo, Ann-Charlotte: Pitesamisk grammatik : en jämförande studie med lulesamiska. (Skriftserie / Senter for samiske studier; 20) Tromsø : Senter for samiske studier, 2015.
- Trohaug, Kjellrunn Kr.: «Strid om samisk namn på Bodø» i Avisa Nordland, 27.10.2003[16]
- Wilbur, Joshua Karl: A corpus-based grammar of spoken Pite Saami. Dissertation zur Erlangung des Doktorgrades der Philosophischen Fakultät der Christian-Albrechts-Universität zu Kiel. Kiel, 2013.
- Mal:Wilbur 2014
- Wilbur, Joshua (red.): Pitesamisk ordbok : samt stavningsregler. (Samica; 2) Freiburg : Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, 2016. ISBN 9783981683516
Bøker på pitesamisk
- Somby, Mary Ailonieida; Ousland, Ingrid Jangaard: Biejve näjjda. Snåasen : Gïelem nastedh, 2020. ISBN 978-82-93402-44-2
(oms. til pitesamisk: Inger Fjällås, Peter Steggo) - Borg, Inga: Pluppa ja girradullve. Snåasen : Gïelem nastedh, 2021. ISBN 978-82-93402-53-4
(oms. til pitesamisk: Inger Fjällås, Peter Steggo) - Marakatt, Elin; Midbjer, Anita: Lilli, ájjá ja guoksagis = Lilli, farfar och norrskenet. [Sverige]: NDIO; Mantra Lingua, 2021. ISBN 9789188701640
(oms. til pitesamisk: Inger Fjällås, Peter Steggo) - Marakatt, Elin; Midbjer, Anita: Lilli, ájjá ja Sájjvoalmatja = Lilli, farfar och Saivofolket. [Sverige]: NDIO; Mantra Lingua, 2021. ISBN 9789188701763
(oms. til pitesamisk: Inger Fjällås, Peter Steggo) - Tidholm, Anna-Clara: Tsábbmep uksav! Stockholm : Alfabeta, 2021. ISBN 9789150121896
(oms. til pitesamisk: Inger Fjällås, Peter Steggo) - Seldon, Dyan; Blythe, Gary: Fálláj vuolle = Sválláj vuolle. Ájluokta : Báhko, 2022. ISBN 9788279432074
(oms. til pitesamisk: Olve Utne; oms. til lulesamisk: Birgit Å. Andersen)
Ymse avisartiklar
- Andersen, Sander: «Endelig unnabakke for pitesamene», NRK Sámi Radio, 28. mai 2009.
- Gabrielsen, Laila: «Vil forske på pitesamer», i Saltenposten, 19. juni 2009.