Hemli (Eidsvoll gnr. 168)

Hemli er ein gard i Eidsvoll kommune.

Hemli
Sted: Langset sokn
Fylke: Akershus
Kommune: Eidsvoll
Gnr.: 168

Hemli (gardsnummer 168) er i dag tre gardar på austsida i Eidsvoll i den bygda som i mellomalderen gjekk under namnet Durål. Hemli ligg på om lag 200 meter over havet, og delet går i vest mot Milli og i nord mot Oppgarden (Okkarn) Hol. I sør går delet mot Tynsåk, Sunnold (Sandholt) og Røkholt. I aust har garden skog mot ålmenninga. Garden er nemnt fyrste gong i biskop Eysteins jordebok i 1394 i skriftforma "Hæmlini". To forngilde øyresbol låg då til Tynsåk kyrkje, og det må berre ha vori ein liten del ut av skylda. Holmsen meiner at Hemli i høgmellomalderen kan ha vori på mellom 20 og 30 øyresbol. Frå 1600-talet og framover var skylda på 1 skippund og 5 lispund.

Hemli er eit vin-namn, der siste leddet tydar grasmark eller eng, og namnet kan vera frå dei fyrste århundra etter kristi fødsel. Namnet kan frå fyrst av ha vori namn på ei eng slik det òg kan vera med grannegarden Milli. Fyrste leddet er truleg skyldt ordet humul (m.) i tydinga stein. Det høver godt med læget åt garden som delvis ligg på berg. Hemli ser ut til å ha vori einbølt fram til garden vart delt i to lutar kring 1640. Den eine luten vart delt i to bruk i 1757. Desse to bruka kalla einannan truleg Arstun – eigenleg "are stua", og seinare vart den eine delen kalla Karlstun (bruksnummer 7) etter ein brukar ved namn Karl Larsson i tida 1789–1816. Det andre Arstun-namnet stivna og er i dag namn på bruksnummer 1. Den andre luten vart delt i to lutar i 1772. Desse to lutane har sidan vori kalla Nordstun (bruksnummer 3) og Søstun (bruksnummer 6 og 8). Truleg må dei ha hatt eit anna læge tidlegare, ettersom Nordstun i dag ligg sør for Søstun. Karlstun vart i 1889 lagt inn under Søstun.

Framleis ligg jordvegen mellom Hemli-gardane i teigblanding, og i motsetnad til dei fleste gardane i Eidsvoll og på austlandet elles, har det aldri vori heldt utskifting her. Det er svært mange teignamn nytta på Hemli. Namn som høyrer til Arstun er: Østjordet, Hemlibakken, Langlia, Sølia (etter ei planering av desse tre tidlegare engene i 1970 har dei gått under namnet Planeringa), Lykkja. Namn i Søstun: Eikhaugen, Karlstun, Hagajordet, Nordenga, Søenga (òg kalla Synste enga), Gamle jordbærslandet (er òg kalla Jordet synna låven), Jordslia, Ragnhildhaugen, Østbakken, Ragnhildhaugflaen, Søbakken, Rugbakken, Hemlibakken, Østjordet (òg kalla Arstujordet), Søstudammen, Nordstudammen, Vestlia og Hagajordslia. Namn i Nordstun: Jordet, Bekken, Hemlibakken, Åsdalen, Kjonfløtten, Ulvedalen, Dammen, Væle, Kulpen, Styrten, Inngjerdinga, Sameia, Hemlistuvegen, Slettbakken, Hemliberget, Syndre Enga, Damjordet og Osprabben.

Brukarar

Pål er nemnt ved gjengjerden i 1514 og 1528, men det er ikkje nemnt kor mykje han betalte.

Jens er nemnt som brukar i 1560.

Pål Trulsson er nemnt som lagrettemann den 23. april 1591 ved utnemninga av to utsendingar til kongehyllinga på Akershus same år. Seglet finst under brevet, og er av mellomaldertype. Det står: PAVEL TRLSEN. Ut frå namnet kan Pål ha vori ein sone- eller dotterson av den Pål som er nemnt her i 1514 og 1528, og han kan óg ha vori ein son av Truls Østgarden Smedstad, som er nemnt i 1560/61. Pål er nemnt i skattelister i tida 1593-1610.

Askjell er nemnt som brukar frå seinast 1610 til kringom 1652.

Bruk 1 (Arstun)

Ved manntalet i 1664 hadde denne delen ei skyld på 2 1/2 fjerding

Askjell heldt fram som brukar her.
Barn:
1. Guri Askjellsdotter. Neste brukar.

Jon Hallvardsson, f. kring 1615. gift med Guri Askjellsdotter. Barn: 1. Hallvard Jonsson. Neste brukar.

Jon er nemnt her ved futemanntalet i 1664.

Hallvard Jonsson, f. kring 1652. gift med Berte Tørrisdotter.

Embret Kristensson frå Korslund. gift 1. gong med Gjertrud Persdotter, gravlagd 1696. Barn: 1. Jorunn Embretsdotter.

gift 2. med Anne Andersdotter frå Hol. skifte 5. februar 1717. Born: 1. Bård Embretsson. Neste brukar. 2. Ola Embretsson. 3. Lars Embretsson. 4. Per Embretsson. 5. Anne Embretsdotter. 6. Ingeborg Embretsdotter. 7. Berte Embretsdotter.

gift 3. med Mari Arnesdotter frå Jøndal. Barn: 1. Arne Embretsson, f. kring 1719. Neste brukar

Bård Embretsson, d. 1728. gift med Marte Amundsdotter. Barn: 1. Ola Bårdsson. 2. Kristen Bårdsson. Han var busatt på Vesle-Finnstad i 1762, sjå òg Karlstun Hemli.

Arne Embretsson, f. kring 1719. Bruker 1743-55 gift med Gunnhild Eriksdotter frå Røkholt (bruk 2). Born: 1. Embret Arnesson, f. o. 1742. Husmann under Oppgarden Røysi i 1801. 2. Erik Arnesson. f. o. 1759, d. 13.10.1844. Husmann i Nørdre Hemlistua 3. Anne Arnesdotter, f. o. 1766, d. 1825, gift med Ola Trondsson, Nørdre Hemlistua

Husmannsplassar

Alt frå siste luten av 1600-talet var det ein husmannsplass under Hemli ved namn Hemlistua. Seinare var det to Hemlistuer, ei søndre og ein nørdre. Den eine av desse er i dag småbruket Hemlistun. Ved ekstraskatten i 1762 var det berre éin husmann under Hemli og ved folketeljinga i 1801 var det fire.

Kjelder og litteratur

|Andreas Holmsen:Eidsvoll Bygds Historie Gårdshistorien I (1950), s. 192-200.


Mal:Infoboks gardsbruk