97
redigeringer
(litt meir om innsamlinga av uttaleformer) |
(Drøftingar rundt gardsnamna) |
||
Linje 13: | Linje 13: | ||
Undersøkingane rundt uttaleformene var det Bugge og Rygh som sørga for, eit arbeid dei hovudsakleg utførte i sommarferiane sine. Dei kunne ikkje vitje kvar ei bygd i landet; dei fleste opplysningane fekk dei ved [[ekserserplass]]ar, [[lærarseminar]] og andre stader landsfolk fanst samla. | Undersøkingane rundt uttaleformene var det Bugge og Rygh som sørga for, eit arbeid dei hovudsakleg utførte i sommarferiane sine. Dei kunne ikkje vitje kvar ei bygd i landet; dei fleste opplysningane fekk dei ved [[ekserserplass]]ar, [[lærarseminar]] og andre stader landsfolk fanst samla. | ||
===Drøftingar rundt gardsnamna=== | |||
I verket er det drøfta kva for grammatisk form namna har - herunder [[grammatikalsk kjønn|kjønn]], tal, [[kasus]] og om namnet står i bunden eller ubunden form. Det er òg gjort greie for lydlege forandringar gjennom tidene, om slikt er dokumentert. | |||
Tydinga av namnet er sett i samanheng med korleis gardsnamn vert til: | |||
* Naturnamn (høgder, skråningar, skard, nes, øyar, fossar, myrar, flater o.s.b.) | |||
* Namn avleia av bruken av landet (hamner, vegar, eid o.l.) | |||
* Namn frå tre, buskar og plantar | |||
* Namn knytta til dyr og dyreliv | |||
* Namn knytta til korleis garden er vorten til, bygningar på garden eller anna menneskeverk på staden | |||
* Namn som kjem frå andre ord for bustad eller dyrka land | |||
* Namn avleia av bruken av garden eller andre tilhøve knytta til gardshistoria | |||
* Namn frå vesen knytt til [[folketru]]a | |||
* Samanlikningsnamn, t.d. med klestykke o.a., eller med kroppsdelar, dyr eller reiskap | |||
* Namn avleia av [[elv]]enamn | |||
* Namn som inneheld [[personnamn]] eller tilnamn | |||
* Rosande og nedsetjande namn | |||
===Publisering=== | ===Publisering=== |
redigeringer