Rasmus Fjørstad: Forskjell mellom sideversjoner

Fra lokalhistoriewiki.no
Hopp til navigering Hopp til søk
(Ny side: <onlyinclude>'''Rasmus Fjørstad''' (fødd 1856, død 1935) var lokalhistorikar i Stranda. Rasmus Fjørstad arbeidde særleg med gards- og ættesoge, og pu...)
 
Ingen redigeringsforklaring
Linje 1: Linje 1:
<onlyinclude>'''[[Rasmus Fjørstad]]''' (fødd  [[1856]], død  [[1935]]) var lokalhistorikar i [[Stranda kommune|Stranda]]. Rasmus Fjørstad arbeidde særleg med gards- og ættesoge, og publiserte bøker om Stadheim-ætta og Sjersjant-slekta og artiklar i lokalavisa Sunnmøringen om Stadheim-ætta. Hovudarbeidet til Fjørstad er gards- og ættesogene for Stranda (Stranda sokn). Rasmus Fjørstad var ein systematikar og hans arbeid la grunnlaget for Stranda bygdebok band I (gardssoga) og III (Ættesoga), men han døydde lenge før desse blei utgitt. Gardssoga blei først viderført av Kristian Langlo, [[Jørgen Gjerde]] og til slutt Gerhard Kjølås og utgitt i 1954.  Arbeidet med ættesoga blei viderført Olav O. Langlo og blei først utgitt i 1964 som Stranda bygdebok band III. Rasmus Fjørstad hadde i sitt manuskript frå 1930-talet utvikla eit særskild nummersystem, der kvar person blei identifisert med gardsnummer, familienummer og personidentifikasjon (literal a-z). Dette nummersystemet blei nytta i Stranda bygdebok III og fekk då positiv omtale frå bokmeldarar og lokalhistorikarar.     
<onlyinclude>'''[[Rasmus Fjørstad]]''' (fødd  [[1856]], død  [[1935]]) var lokalhistorikar i [[Stranda kommune|Stranda]].  
 
Rasmus Fjørstad arbeidde særleg med gards- og ættesoge, og publiserte bøker om Stadheim-ætta og Sjersjant-slekta og artiklar i lokalavisa Sunnmøringen om Stadheim-ætta.  
 
Hovudarbeidet til Fjørstad er gards- og ættesogene for Stranda (Stranda sokn). Rasmus Fjørstad var ein systematikar og hans arbeid la grunnlaget for Stranda bygdebok band I (gardssoga) og III (Ættesoga), men han døydde lenge før desse blei utgitt. Gardssoga blei først viderført av Kristian Langlo, [[Jørgen Gjerde]] og til slutt Gerhard Kjølås og utgitt i 1954.  Arbeidet med ættesoga blei viderført Olav O. Langlo og blei først utgitt i 1964 som Stranda bygdebok band III. Rasmus Fjørstad hadde i sitt manuskript frå 1930-talet utvikla eit særskild nummersystem, der kvar person blei identifisert med gardsnummer, familienummer og personidentifikasjon (literal a-z). Dette nummersystemet blei nytta i Stranda bygdebok III og fekk då positiv omtale frå bokmeldarar og lokalhistorikarar.     


  </onlyinclude>
  </onlyinclude>

Sideversjonen fra 9. okt. 2011 kl. 09:27

Rasmus Fjørstad (fødd 1856, død 1935) var lokalhistorikar i Stranda.

Rasmus Fjørstad arbeidde særleg med gards- og ættesoge, og publiserte bøker om Stadheim-ætta og Sjersjant-slekta og artiklar i lokalavisa Sunnmøringen om Stadheim-ætta.

Hovudarbeidet til Fjørstad er gards- og ættesogene for Stranda (Stranda sokn). Rasmus Fjørstad var ein systematikar og hans arbeid la grunnlaget for Stranda bygdebok band I (gardssoga) og III (Ættesoga), men han døydde lenge før desse blei utgitt. Gardssoga blei først viderført av Kristian Langlo, Jørgen Gjerde og til slutt Gerhard Kjølås og utgitt i 1954. Arbeidet med ættesoga blei viderført Olav O. Langlo og blei først utgitt i 1964 som Stranda bygdebok band III. Rasmus Fjørstad hadde i sitt manuskript frå 1930-talet utvikla eit særskild nummersystem, der kvar person blei identifisert med gardsnummer, familienummer og personidentifikasjon (literal a-z). Dette nummersystemet blei nytta i Stranda bygdebok III og fekk då positiv omtale frå bokmeldarar og lokalhistorikarar.


Bibliografi

  • Fjørstad, Rasmus, Stadheim-ætti
  • Fjørstad, Rasmus, Sjersjant-slekta
  • Gjerding, Jørgen, Stranda kommune 1837-1937. Med bidrag frå Jørgen Gjerding, C.D.Ous, R. Langlo, Stefan Aasen og O. Fjørstad. Ålesund 1937. 105s. ill.

Kjelder

  • Kjølås, Gerhard. 1954. Stranda bygdebok I, Gard og Grend, s. VII-X. (Forord).
  • Langlo, Olav O. 1964. Stranda bygdebok III, Ættebok for Stranda, (Forord).
  • Thunem, Ståle. 1996. Stranda bygdebok III, Ættebok Ny utgåve, Bind A, s. 4-7. (Forord).