Tycho C. Jæger: Forskjell mellom sideversjoner
Ingen redigeringsforklaring |
Ingen redigeringsforklaring |
||
Linje 1: | Linje 1: | ||
[[Fil:Esehaugen - Jæger.jpeg|miniatyr]] | [[Fil:Esehaugen - Jæger.jpeg|miniatyr]] | ||
Ein dag på 1850-talet kom ein kar til Feios. Han kom frå Bergen. Denne mannen var kunstmålar og han busette seg i bygda for godt. Han var fødd i Bergen sen 25.0juli 1819. Far var skomakarmeister Tycho og mor Øllegård Jæger. Da han kom til Feios, slo han seg ned som handelsmann, gardbrukar og kunstnar, og han vart buande i bygda til sin død den 31.januar i 1889. | Ein dag på 1850-talet kom ein kar til Feios. Han kom frå Bergen. Denne mannen var kunstmålar og han busette seg i bygda for godt. Han var fødd i Bergen sen 25.0juli 1819. Far var skomakarmeister Tycho og mor Øllegård Jæger. Da han kom til Feios, slo han seg ned som handelsmann, gardbrukar og kunstnar, og han vart buande i bygda til sin død den 31.januar i 1889. Huset han budde i på Esehaugen, er i dag i bruk av familien som overtok eigedomen etter enkemadam Amalia Jæger, slik ho er oppført som fadder til eit barn i kyrkjeboka for Rinde sokn. | ||
Tycho C. Jæger | Tycho C. Jæger byrja i skomakarlære hjå faren, men drog etter ei tid til København for å ta utdanning i teikning med tanke på ein kunstnarkarriere. Han avbraut utdanninga etter 2 år og drog tilbake til Bergen i 1846. Ut frå samtida fann han si nisje som landskapsmålar. |
Sideversjonen fra 13. feb. 2020 kl. 20:03
Ein dag på 1850-talet kom ein kar til Feios. Han kom frå Bergen. Denne mannen var kunstmålar og han busette seg i bygda for godt. Han var fødd i Bergen sen 25.0juli 1819. Far var skomakarmeister Tycho og mor Øllegård Jæger. Da han kom til Feios, slo han seg ned som handelsmann, gardbrukar og kunstnar, og han vart buande i bygda til sin død den 31.januar i 1889. Huset han budde i på Esehaugen, er i dag i bruk av familien som overtok eigedomen etter enkemadam Amalia Jæger, slik ho er oppført som fadder til eit barn i kyrkjeboka for Rinde sokn.
Tycho C. Jæger byrja i skomakarlære hjå faren, men drog etter ei tid til København for å ta utdanning i teikning med tanke på ein kunstnarkarriere. Han avbraut utdanninga etter 2 år og drog tilbake til Bergen i 1846. Ut frå samtida fann han si nisje som landskapsmålar.