Synnøve Riste (1858–1889): Forskjell mellom sideversjoner

Hopp til navigering Hopp til søk
Ingen redigeringsforklaring
(dødsdato)
Linje 1: Linje 1:
<onlyinclude>{{thumb|Synnøve Riste.jpg|Synnøve Riste i 1880.|Ukjend}}
<onlyinclude>{{thumb|Synnøve Riste.jpg|Synnøve Riste i 1880.|Ukjend}}
'''[[Synnøve Riste (1858–1889)|Synnøve Riste]]''', f. Synnøve Oline Rasmusdotter Aarflot (fødd [[19. august]] [[1858]] på [[Volda kommune|Volda]], død [[1889]] same staden) var redaktør, målforkjempar og kvinnesaksforkjempar. Ho var oldeborn av opplysningsmannen [[Sivert Aarflot]] (1759–1817), og livet hennar vart prega av slekta [[Aarflot]] sitt engasjement for folkeopplysning og politikk – sjølv om ho òg vart ståande i opposisjon til onkelen [[Maurits Andreas Rasmusson Aarflot (1821–1904)|Maurits Aarflot]]. Ho var ein av dei første kvinnene som skreiv offentleg på [[nynorsk|landsmål]], og vert kalla «Fjøyra som dreiv» for si rolle som drivkrafta bak det radikale folkehøgskulemiljøet på Volda.</onlyinclude>
'''[[Synnøve Riste (1858–1889)|Synnøve Riste]]''', f. Synnøve Oline Rasmusdotter Aarflot (fødd [[19. august]] [[1858]] på [[Volda kommune|Volda]], død 22. oktober [[1889]] same staden) var redaktør, målforkjempar og kvinnesaksforkjempar. Ho var oldeborn av opplysningsmannen [[Sivert Aarflot]] (1759–1817), og livet hennar vart prega av slekta [[Aarflot]] sitt engasjement for folkeopplysning og politikk – sjølv om ho òg vart ståande i opposisjon til onkelen [[Maurits Andreas Rasmusson Aarflot (1821–1904)|Maurits Aarflot]]. Ho var ein av dei første kvinnene som skreiv offentleg på [[nynorsk|landsmål]], og vert kalla «Fjøyra som dreiv» for si rolle som drivkrafta bak det radikale folkehøgskulemiljøet på Volda.</onlyinclude>


==Slekt og familie==
==Slekt og familie==