Folkemusikk på Nordmøre: Forskjell mellom sideversjoner

Fra lokalhistoriewiki.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Ingen redigeringsforklaring
Ingen redigeringsforklaring
Linje 1: Linje 1:
<onlyinclude>{{thumb|Ou1996 samling paa hotellet paa Skei i Surnadal.jpg|Samling kring bordet på hotellet på [[Skei (Surnadal)|Skei]]: Vi ser bl.a. felespelmannen [[John Røen]] (med svart vest; Stangvik), polsdansarane Ragna og Anders Ansnes (med [[nordmørsbunad]]; [[Todalen (Surnadal)|Todalen]]) og visesongaren [[Kolbjørn Botten]] (i blågrønn [[blazer]]; Valsøyfjord).|Olve Utne|1996}}
<onlyinclude>{{thumb|Ou1996 samling paa hotellet paa Skei i Surnadal.jpg|Samling kring bordet på hotellet på [[Skei (Surnadal)|Skei]]: Vi ser bl.a. felespelmannen [[John Røen]] (med svart vest; Stangvik), polsdansarane Ragna og Anders Ansnes (med [[nordmørsbunad]]; [[Todalen (Surnadal)|Todalen]]) og visesongaren [[Kolbjørn Botten]] (i blågrønn [[blazer]]; Valsøyfjord).|Olve Utne|1996}}
'''[[Folkemusikk på Nordmøre|Folkemusikken på Nordmøre]]''' heng naturleg nok i hop med folkemusikken i nabodistrikta. På [[Nordre Nordmøre]] så vel som [[Tingvoll]] og i [[Surnadal kommune|Surnadalen]] og [[Rindal kommune|Rindalen]] var nok sambandet sterkast mot [[Trøndelag]]. [[Sunndalen]] står i ei mellomstilling mellom [[Oppdal]], [[Nord-Gudbrandsdalen]] og [[Romsdal]]. [[Søndre Nordmøre]] har ein del drag i retning [[Romsdal]]. I tillegg til vokalmusikken har det tradisjonelt vore mykje bruk av ''[[fiolin|tyskfɛ'l]]'' (flatfele), ''[[klarinett|kḷanét]]'' (klarinett) og ''[[tromme|trommo]]'' (trommer), og frå [[1800-talet]] av, ''[[harpeleik|zither]]'', [[trekkspel]], [[gitar]] og andre instrument det var greitt å få tak i.  Typiske dansar inkluderer [[pols]]/[[springar]] og [[halling]], så vel som [[bruramasj]] til prosesjonar. Det meir gammaldansprega repertoaret inkluderer ''[[reinlender|rilender]]' (reinlender), ''[[mazurka|masjurka]]'' (mazurka), [[vals]], ''[[polka|hoppvals]]'' (polka), ''[[pariserpolka|pariser]]'' (parisarpolka) m.m. </onlyinclude>
'''[[Folkemusikk på Nordmøre|Folkemusikken på Nordmøre]]''' heng naturleg nok i hop med folkemusikken i nabodistrikta. På [[Nordre Nordmøre]] så vel som [[Tingvoll]] og i [[Surnadal kommune|Surnadalen]] og [[Rindal kommune|Rindalen]] var nok sambandet sterkast mot [[Trøndelag]]. [[Sunndalen]] står i ei mellomstilling mellom [[Oppdal]], [[Nord-Gudbrandsdalen]] og [[Romsdal]]. [[Søndre Nordmøre]] har ein del drag i retning [[Romsdal]]. I tillegg til vokalmusikken har det tradisjonelt vore mykje bruk av ''[[fiolin|tyskfɛ'l]]'' (flatfele), ''[[klarinett|kḷanét]]'' (klarinett) og ''[[tromme|trommo]]'' (trommer), og frå [[1800-talet]] av, ''[[harpeleik|zither]]'', [[trekkspel]], [[gitar]] og andre instrument det var greitt å få tak i.  Typiske dansar inkluderer [[pols]]/[[springar]] og [[halling]], så vel som [[bruramasj]] til prosesjonar. Det meir gammaldansprega repertoaret inkluderer ''[[reinlender|rilender]]'' (reinlender), ''[[mazurka|masjurka]]'' (mazurka), [[vals]], ''[[polka|hoppvals]]'' (polka), ''[[pariserpolka|pariser]]'' (parisarpolka) m.m. </onlyinclude>


[[kategori:folkemusikk]]
[[kategori:folkemusikk]]
[[kategori:Nordmøre]]
[[kategori:Nordmøre]]

Sideversjonen fra 9. jul. 2015 kl. 19:57

Samling kring bordet på hotellet på Skei: Vi ser bl.a. felespelmannen John Røen (med svart vest; Stangvik), polsdansarane Ragna og Anders Ansnes (med nordmørsbunad; Todalen) og visesongaren Kolbjørn Botten (i blågrønn blazer; Valsøyfjord).
Foto: Olve Utne (1996).

Folkemusikken på Nordmøre heng naturleg nok i hop med folkemusikken i nabodistrikta. På Nordre Nordmøre så vel som Tingvoll og i Surnadalen og Rindalen var nok sambandet sterkast mot Trøndelag. Sunndalen står i ei mellomstilling mellom Oppdal, Nord-Gudbrandsdalen og Romsdal. Søndre Nordmøre har ein del drag i retning Romsdal. I tillegg til vokalmusikken har det tradisjonelt vore mykje bruk av tyskfɛ'l (flatfele), kḷanét (klarinett) og trommo (trommer), og frå 1800-talet av, zither, trekkspel, gitar og andre instrument det var greitt å få tak i. Typiske dansar inkluderer pols/springar og halling, så vel som bruramasj til prosesjonar. Det meir gammaldansprega repertoaret inkluderer rilender (reinlender), masjurka (mazurka), vals, hoppvals (polka), pariser (parisarpolka) m.m.