Folgefonna: Forskjell mellom sideversjoner

Fra lokalhistoriewiki.no
Hopp til navigering Hopp til søk
(Ny side: '''Folkefonna''' er landets tredje største isbre. Han ligg på Folgefonnhalvøya i Hardanger, og femner område i kommunane Jondal, Ullensvang kommune|U...)
 
m (Teksterstatting – «[[Kategori:Ullensvang herad» til «[[Kategori:Ullensvang kommune»)
 
(9 mellomliggende versjoner av 4 brukere er ikke vist)
Linje 1: Linje 1:
'''[[Folkefonna]]''' er landets tredje største isbre. Han ligg på [[Folgefonnhalvøya]] i [[Hardanger]], og femner område i kommunane [[Jondal kommune|Jondal]], [[Ullensvang kommune|Ullensvang]], [[Odda kommune|Odda]], [[Etne kommune|Etne]] og [[Kvinnherad kommune|Kvinnherad]]. Det samla arealet er 212 kvadratkilometer, høgaste punktet er 1644 meter over havet og det lågaste 400 meter over havet. Lengden er 34 kilometer, og største breidd er 16 kilometer. Storleiken auka i 1990-åra då det var mykje nedbør på vintrane, men har sidan minska kraftig på grunn av varmare klima.
{{thumb|Folgefonden fra Haringejuvet - no-nb digimanus 60380.jpg|Folgefonna frå Haringejuvet, teikning av Andreas Wulfsberg Grøtting  (1847).}}
'''[[Folgefonna]]''' er landets tredje største isbre. Han ligg på [[Folgefonnhalvøya]] i [[Hardanger]], og femner område i kommunane [[Jondal kommune|Jondal]], [[Ullensvang herad|Ullensvang]], [[Odda kommune|Odda]], [[Etne kommune|Etne]] og [[Kvinnherad kommune|Kvinnherad]]. Det samla arealet er 212 kvadratkilometer, høgaste punktet er 1644 meter over havet og det lågaste 400 meter over havet. Lengden er 34 kilometer, og største breidd er 16 kilometer. Storleiken auka i 1990-åra då det var mykje nedbør på vintrane, men har sidan minska kraftig på grunn av varmare klima.


Namnet kjem frå ''folga'', 'tynt snødekke', frå norrønt ''folginn'', 'skjult'.
Namnet kjem frå ''folga'', 'tynt snødekke', frå norrønt ''folginn'', 'skjult'.
Linje 10: Linje 11:


Smeltevatn frå breen vert nytta av [[Mauranger kraftstasjon]], som leiar vatnet gjennom røyr under Bondhusbreen. [[Blåelva (Hardanger)|Blåelva]] renn mot sørvest, og også her er det bygd kraftstasjonar.  
Smeltevatn frå breen vert nytta av [[Mauranger kraftstasjon]], som leiar vatnet gjennom røyr under Bondhusbreen. [[Blåelva (Hardanger)|Blåelva]] renn mot sørvest, og også her er det bygd kraftstasjonar.  
==Galleri==
<gallery>
Fil:509. Skydsbefordring over Folgefon, Hardanger - no-nb digifoto 20140305 00003 bldsa fFA00265.jpg|Hesteskyss over Folgefonna. {{byline|Brødrene Brunskow|1892}}
Fil:Hardanger. Folgefonden seet fra Gårssvingene - NB MS G4 0594.jpg|Folgefonna frå Gårssvingane. {{byline|Marthinius Skøien|omkr. 1880–1910}}
Fil:Ullensvang med Folgefond. Hardanger - NB MS G4 0104.jpg|Ullensvang med Folgefonna. {{byline|Marthinius Skøien|omkr. 1880–1887}}
Fil:Breidablikk Folgefonna.jpg|Turisthytta Breidablikk. {{byline|Ukjent}}
Fil:Fonnabu 01.jpg|Turisthytta Fonnabu. {{byline|Anne Kari Enes}}
Fil:Holmaskjerbu 01.jpg|Turisthytta Holmasjerbu. {{byline|Svein Ulvund}}
</gallery>


==Kjelder==
==Kjelder==
Linje 16: Linje 28:
* [https://snl.no/Folgefonna Folgefonna] i ''Store norske leksikon''.
* [https://snl.no/Folgefonna Folgefonna] i ''Store norske leksikon''.


[[Kategori.Isbreer]]
[[Kategori:Isbreer]]
[[kategori:Hardanger]]
[[Kategori:Hardanger]]
[[Kategori:Etne kommune]]
[[Kategori:Etne kommune]]
[[kategori:Jondal kommune]]
[[Kategori:Ullensvang kommune]]
[[Kategori:Jondal]]
[[Kategori:Kvinnherad kommune]]
[[Kategori:Kvinnherad kommune]]
[[Kategori:Odda kommune]]
[[Kategori:Ullensvang kommune]]
[[Kategori:Ullensvang kommune]]
[[Kategori:Odda]]
[[Kategori:Ullensvang kommune]]
{{nn}}

Nåværende revisjon fra 17. jan. 2020 kl. 09:21

Folgefonna frå Haringejuvet, teikning av Andreas Wulfsberg Grøtting (1847).

Folgefonna er landets tredje største isbre. Han ligg på Folgefonnhalvøya i Hardanger, og femner område i kommunane Jondal, Ullensvang, Odda, Etne og Kvinnherad. Det samla arealet er 212 kvadratkilometer, høgaste punktet er 1644 meter over havet og det lågaste 400 meter over havet. Lengden er 34 kilometer, og største breidd er 16 kilometer. Storleiken auka i 1990-åra då det var mykje nedbør på vintrane, men har sidan minska kraftig på grunn av varmare klima.

Namnet kjem frå folga, 'tynt snødekke', frå norrønt folginn, 'skjult'.

Breen vart danna for omkring 5000 år sida etter ein periode med fall i temperatur og auka nedbør; han er altså ikkje ein rest etter istida.

Ein deler gjerne breen inn i tre deler: Nordre Folgefonna på kring 26 km², Midtre Folgefonna på kring 11 km² og Søndre Folgefonna på kring 167 km². Det er også fleire utløparar, der dei mest kjende er Bondhusbreen, Buerbreen, Juklevassbreen og Blomsterskardbreen.

Folgefonna nasjonalpark femner både breen og eit stort område rundt, i alt 545,2 kvadratkilometer. Det er eit populært turområde, der mellom anna Bergen og Hordaland Turlag har fleire turisthytter.

Smeltevatn frå breen vert nytta av Mauranger kraftstasjon, som leiar vatnet gjennom røyr under Bondhusbreen. Blåelva renn mot sørvest, og også her er det bygd kraftstasjonar.

Galleri

Kjelder