Halfdan Halvorsen: Forskjell mellom sideversjoner
mIngen redigeringsforklaring |
|||
Linje 19: | Linje 19: | ||
[[Kategori:Målfolk]] | [[Kategori:Målfolk]] | ||
[[Kategori:Stenografer]] | [[Kategori:Stenografer]] | ||
[[Kategori:Språkforskere]] | |||
{{nn}} | {{nn}} |
Sideversjonen fra 26. jan. 2023 kl. 23:23
Halfdan Andreas Halvorsen (fødd 29. juli 1849 i Vågå, død 30. juli 1899 i Fåberg) var filolog og målmann, i fleire år óg stortingsstenograf og referentsjef på Stortinget.
Han var son av justisvaktmeister Hans Halvorsen (1821–76) og Kari Andersdotter Kjøpanger (f. 1826) og vart gift i 1883 med Hendrikke Reinholdine Dorff (f. 1860). Han var bror av handarbeidslærar Caroline Halvorsen (1853–1926).
Halvorsen vart student frå Lillehammer Skole i 1867. Etter examen philosophicum i 1869 studerte han filologi, men då faren døydde i 1876, gav han opp studiet. Frå 1871 var han stortingsstenograf, og 1875–1899 var han referentsjef i Stortinget.
Som språkmann var Halvorsen sentral i fleire bokutgjevingar, m.a. var han ansvarleg for språket (lydskrifta) i Ivar Kleivens Segner fraa Vaagaa (1994). I 1898 gav han ut Dølevisor av Edvard Storm, med illustrasjonar av Kristen Holbø. Han ytte òg tilskot til Norsk Ordbog av Hans Ross (1899).
Kjelder og litteratur
- Venås, Kjell: artikkel i Norsk biografisk leksikon bind 4. Oslo 2001.
- Petersen, K.: Studenterne fra 1867. Utg. Grøndahl & søns boktrykkeri. no#. 1917. Digital versjon på Nettbiblioteket.
- Halfdan Halvorsen i Historisk befolkningsregister.