Halfdan Halvorsen: Forskjell mellom sideversjoner
m (fullt namn) |
(setter inn portrett) |
||
(5 mellomliggende revisjoner av samme bruker vises ikke) | |||
Linje 1: | Linje 1: | ||
'''[[Halfdan Halvorsen|Halfdan Andreas Halvorsen]]''' (fødd 29. juli 1849 i [[Vågå]], død 30. juli 1899 i [[Fåberg]]) var filolog og målmann. | {{thumb|Halfdan Andreas Halvorsen filolog.jpg|Halfdan Andreas Halvorsen.|Henta frå ''Studenterne fra 1867'' (1917)}} | ||
'''[[Halfdan Halvorsen|Halfdan Andreas Halvorsen]]''' (fødd 29. juli 1849 i [[Vågå]], død 30. juli 1899 i [[Fåberg]]) var filolog og målmann, i fleire år óg stortingsstenograf og referentsjef på Stortinget. | |||
Han var son av justisvaktmeister Hans Halvorsen (1821–76) og Kari Andersdotter Kjøpanger (f. 1826) og vart gift i 1883 med Hendrikke Reinholdine Dorff (f. 1860). Han var bror av handarbeidslærar [[Caroline Halvorsen]] (1853–1926). | Han var son av justisvaktmeister Hans Halvorsen (1821–76) og Kari Andersdotter Kjøpanger (f. 1826) og vart gift i 1883 med Hendrikke Reinholdine Dorff (f. 1860). Han var bror av handarbeidslærar [[Caroline Halvorsen]] (1853–1926). | ||
Halvorsen vart student frå Lillehammer Skole i 1867. Etter examen philosophicum i 1869 studerte han filologi, men då faren døydde i 1876, gav han opp studiet. Frå 1871 var han stortingsstenograf, og 1875–1899 var han referentsjef i Stortinget. | |||
Som språkmann var Halvorsen sentral i fleire bokutgjevingar, m.a. var han ansvarleg for språket (lydskrifta) i Ivar Kleivens ''Segner fraa Vaagaa'' (1994). I 1898 gav han ut ''Dølevisor'' av [[Edvard Storm]], med illustrasjonar av [[Kristen Holbø]]. Han ytte òg tilskot til ''Norsk Ordbog'' av Hans Ross (1899). | Som språkmann var Halvorsen sentral i fleire bokutgjevingar, m.a. var han ansvarleg for språket (lydskrifta) i Ivar Kleivens ''Segner fraa Vaagaa'' (1994). I 1898 gav han ut ''Dølevisor'' av [[Edvard Storm]], med illustrasjonar av [[Kristen Holbø]]. Han ytte òg tilskot til ''Norsk Ordbog'' av Hans Ross (1899). | ||
Linje 7: | Linje 10: | ||
== Kjelder og litteratur == | == Kjelder og litteratur == | ||
* Venås, Kjell: artikkel i ''Norsk biografisk leksikon'' bind 4. Oslo 2001. | * Venås, Kjell: artikkel i ''Norsk biografisk leksikon'' bind 4. Oslo 2001. | ||
*Petersen, K.: ''Studenterne fra 1867''. Utg. Grøndahl & søns boktrykkeri. 1917. {{nb.no|NBN:no-nb_digibok_2015030308028}}. | |||
* {{hbr1-1|pf01052055045962|Halfdan Halvorsen}}. | * {{hbr1-1|pf01052055045962|Halfdan Halvorsen}}. | ||
{{DEFAULTSORT:Halvorsen, Halfdan}} | {{DEFAULTSORT:Halvorsen, Halfdan}} | ||
[[Kategori:Personer]] | [[Kategori:Personer]] | ||
Linje 16: | Linje 19: | ||
[[Kategori:Vågå kommune]] | [[Kategori:Vågå kommune]] | ||
[[Kategori:Målfolk]] | [[Kategori:Målfolk]] | ||
[[Kategori:Stenografer]] | |||
[[Kategori:Språkforskere]] | |||
{{nn}} | {{nn}} |
Nåværende revisjon fra 26. jan. 2023 kl. 23:25
Halfdan Andreas Halvorsen (fødd 29. juli 1849 i Vågå, død 30. juli 1899 i Fåberg) var filolog og målmann, i fleire år óg stortingsstenograf og referentsjef på Stortinget.
Han var son av justisvaktmeister Hans Halvorsen (1821–76) og Kari Andersdotter Kjøpanger (f. 1826) og vart gift i 1883 med Hendrikke Reinholdine Dorff (f. 1860). Han var bror av handarbeidslærar Caroline Halvorsen (1853–1926).
Halvorsen vart student frå Lillehammer Skole i 1867. Etter examen philosophicum i 1869 studerte han filologi, men då faren døydde i 1876, gav han opp studiet. Frå 1871 var han stortingsstenograf, og 1875–1899 var han referentsjef i Stortinget.
Som språkmann var Halvorsen sentral i fleire bokutgjevingar, m.a. var han ansvarleg for språket (lydskrifta) i Ivar Kleivens Segner fraa Vaagaa (1994). I 1898 gav han ut Dølevisor av Edvard Storm, med illustrasjonar av Kristen Holbø. Han ytte òg tilskot til Norsk Ordbog av Hans Ross (1899).
Kjelder og litteratur
- Venås, Kjell: artikkel i Norsk biografisk leksikon bind 4. Oslo 2001.
- Petersen, K.: Studenterne fra 1867. Utg. Grøndahl & søns boktrykkeri. 1917. Digital versjon på Nettbiblioteket.
- Halfdan Halvorsen i Historisk befolkningsregister.