Forside:Valdres: Forskjell mellom sideversjoner
Ingen redigeringsforklaring |
Ingen redigeringsforklaring |
||
Linje 19: | Linje 19: | ||
<!-- Venstre kolonne --> | <!-- Venstre kolonne --> | ||
<div style="width: 65%; float: left;"> | <div style="width: 65%; float: left;"> | ||
<div style="position: relative; margin: 0 10px 0 0; border: 1px solid #dfdfdf; padding: | <div style="position: relative; margin: 0 10px 0 0; border: 1px solid #dfdfdf; padding: 0em 1em 0em 1em; background-color:#f8f8ff; "> | ||
{{#dpl:categorymatch=%Sør-Aurdal%¦%Nord-Aurdal%¦%Vestre Slidre%¦%Østre Slidre%¦%Vang i Valdres%¦%Etnedal%|uses=Mal:Thumb|namespace=|randomcount=1|format=,²{Teaser¦%PAGE%}²,,}} | {{#dpl:categorymatch=%Sør-Aurdal%¦%Nord-Aurdal%¦%Vestre Slidre%¦%Østre Slidre%¦%Vang i Valdres%¦%Etnedal%|uses=Mal:Thumb|namespace=|randomcount=1|format=,²{Teaser¦%PAGE%}²,,}} | ||
</div> | </div> |
Sideversjonen fra 1. nov. 2007 kl. 22:48
Portal Valdres
Valdres er eit landskap i Oppland, med kommunane Nord-Aurdal, Sør-Aurdal, Øystre Slidre, Vestre Slidre, Vang og Etnedal.Dalføret femner størstedelen av nedbørsområdet for Begnavassdraget nord for Sperillen og den øvre delen av Etnedal landskapsområde med kringliggande fjellstrok. I sør finn ein Begnadalen og Hedalen. I nord er Valdresflye ein del av Jotunheimen. Valdres reknast med til Austlandet, men er òg eit grenseområde til Vestlandet. Den eldste busetninga i dalen kom vestfrå, og Valdres var lenge under Gulatingslagen. I 1153 vart dalen ein del av Stavanger bispedøme.
Den største tettstaden, og den einaste mer over 1000 innbyggjarar er Fagernes i Nord-Aurdal. Fagernes som fekk bystatus i 2007 og har drygt 1900 innbyggjarar (2018). Andre tettstader, med folketal per 2018 i parentes, er: Leira i Nord-Aurdal (873), Bagn i Sør-Aurdal (668), Aurdal i Nord-Aurdal (681), Beitostølen i Øystre Slidre (349), Slidre i Vestre Slidre (346), Røn i Vestre Slidre (283), Heggenes i Øystre Slidre (283), Moane i Øystre Slidre (230) og Bruflat i Etnedal (248).
E16 og fylkesveg 51 går gjennom Valdres. Det er bussamband frå fleire stader i dalen til Oslo, Bergen, Gjøvik og Gol. Valdresbanen gjekk til Fagernes, og vart nedlagd i 1989. Fagernes lufthamn, Leirin var den høgast liggande flyplassen i Nord-Europa, på 822 moh. Den hadde daglege avgonger til Oslo lufthavn, Gardermoen. Lufthamna vart opna i 1987, og nedlagd i 2018.Jul Haganæs (fødd 22. august 1932 i Aurdal, død 3. april 2013 same stad) var ein forfattar frå Aurdal i Valdres. Han debuterte som lyrikar i 1965. Stein under fuglefot, som kom hausten 2000, var den 12. diktsamlinga hans. For Mørkegangsdalen som kom i 1987, fekk han Sunnmørsprisen.
I 1979 kom eit utval av dikta til Haganæs ut på Island, i omdiktning av Gudmundur Danielsson. Den finske lyrikaren Maj-Lis Holmberg har sett om dikt av Haganæs både til finsk og svensk, og den polske lyrikaren Jerzy Wielunski har omsett og publisert dikt av han i heimlandet sitt.
Haganæs har også skrive fleire dokumentarbøker. Den mest kjende av desse er truleg boka om Knut Hamsun og Aurdal, som kom i 1982 og fekk mange lovord av kritikarane. Mellom prosabøkene til Haganæs er elles biografiar om forfattarane Sigurd Lybeck og Ola Viker.
Haganæs har fått Nord-Aurdal kommunes kulturpris og kulturprisen som Aurdal og Sørskogen Arbeiderlag deler ut.
Bibliografi
- "Aprilnetter". Fonna Forlag, 1965. (dikt)
- "Og dagane draup". Fonna, 1967. (dikt)
- "Vindskag". Fonna, 1970. (dikt)
- "Signal til vengene". Noregs boklag, 1972. (dikt)
- "Nyper i frost". Noregs boklag, 1973. (dikt)
- "Berget i spegelen". Norges boklag, 1975. (dikt)
- "Skriuland". Norges boklag, 1978. (dikt)
- "Brennefang til bålet". Noregs boklag, 1979. (dikt)
- "Strået ved jarnvegen". Noregs boklag, 1981. (dikt)
- "Nu god Nat min Ven. På Hamsuns gjengrodde stier i Aurdal". Grøndahl, 1982.
- "Slekt skal følge :Dieserud-folket fra Aurdal". Paul T. Dreyers forlag, 1983.
- "Om det koster deg livet. Fra krigens dager i Valdres". Grøndahl, 1985.
- "Kurèr for frihet. Historien om Bjarne Holth-Larsen". Grøndahl, 1986.
- "Mørkegangsdalen". Grøndahl, 1987. (dikt)
- "Flygerne fra Piltingsrud. En beretning om uredde valdriser". 1988.
- "En folkets forteller. Sigurd Lybeck, etnedølen som skapte Bustenskjold". Grøndahl, 1989.
- "Dikteren ved dommerbordet. Et portrett av Ola Viker". Grøndahl,1992.
- "Men ljoset finn veg". Fonna, 1992. (dikt)
- "På vingene for friheten. Flygeren Conrad Skjoldhammer". Valdres forlag, 1995.
- "Stein under fuglefot". Snøfugl, 2000. (dikt)
- "Lange Sander og andre noveller". Snøfugl, 2002.
- "Nattens bilder". Snøfugl, 2004. (dikt)
Meldingar og artiklar
- Bladet "Valdres" 25. januar 1980: Artikkel av Ivar Orgland: "Norsk lyrikk på islandsk. Gudmundur Danielsson presenterer diktaren Jul Haganæs".
- Artikkel av Maj-Len Rönkä i tidsskriftet "Horisont" (Organ för svenska Österbottens litteraturförening): "Jul Haganæs - vill få noko til å dukke opp i sinnet".
- Kronikk av Carl Fredrik Engelstad i Aftenposten 3. november 1982: "Med Knut Hamsun i Valdres". (Om "Nu god Nat min Ven" av Jul Haganæs.
Eksterne lenkjer
- «Jul Haganæs», Wikipedia
- Jul Haganæs i Historisk befolkningsregister
Valdres er basert på en artikkel fra Forfatternett Oppland, en nettside som drives av Oppland fylkesbibliotek. Artikkelen er lagt ut under lisensen cc-by-sa. Lokalhistoriewikis brukere kan fritt redigere og utvide artikkelen. Flere artikler finnes i denne alfabetiske oversikten. |